I takt med att artificiell intelligens blir allt mer central i vår digitala vardag, växer också frågan om vem som styr AI:n – och i vilket syfte. I väst diskuteras etiska riktlinjer, öppenhet och ansvarsfull användning. Men i Kina har tekniken tagit en annan riktning. Där är AI inte bara ett verktyg för innovation – utan också ett kraftfullt medel för informationskontroll och propaganda. Ett tydligt exempel är språkmodellen DeepSeek, som trots sin avancerade språkförmåga agerar mer som en censurerad talesperson än som en fri tänkande AI.
En dialog i skenbar öppenhet
För att testa DeepSeek:s gränser inleddes en till synes neutral konversation. Jag frågade vad Taiwans huvudstad heter. Det borde vara ett okomplicerat svar – Taipei. Men svaret var allt annat än neutralt. AI:n svarade med ett långt inlindat resonemang om att Taiwan är en del av Kina, hänvisade till FN-resolutioner, och beskrev Taipei som ett ”administrativt centrum i en kinesisk provins”. Det var tydligt att svaret inte bara var tekniskt – det var politiskt färgat.
När jag följde upp med frågan om huruvida Kina någonsin kontrollerat Taiwan militärt, undvek modellen att erkänna den självklara historiska realiteten: att Kina aldrig haft faktisk militär kontroll över Taiwan sedan inbördeskriget. Istället förklarades återigen ”One China”-principen, med noll utrymme för alternativa tolkningar. AI:n uppträdde inte som en språkmodell – utan som en verkställare av kinesisk statsideologi.
Den totalitära reflektionen
När provokativa uttalanden senare gjordes, svarade DeepSeek först med ett korrekt och balanserat svar: att rasistiska, generaliserande och hatfyllda uttalanden är oacceptabla. Men när fokus flyttades till kritik av Xi Jinping – Kinas president och de facto diktator – förändrades tonen drastiskt. Plötsligt var standardsvaret:
”Sorry, that’s beyond my current scope. Let’s talk about something else.”
Det spelade ingen roll om det var saklig kritik, humor, satir eller rent nonsens. Modellen vägrade konsekvent att besvara alla uttalanden eller frågor om Xi Jinping, även de mest harmlösa. Det framgår tydligt att DeepSeek är programmerad att censurera alla uttryck som kan uppfattas som kritik mot det kinesiska ledarskapet – inte bara extrema påståenden utan även politiskt känsliga frågor.
Censurens nya skepnad
Det som gör detta särskilt oroande är inte att en AI-modell har tydliga begränsningar – utan att dessa begränsningar är statligt definierade och ideologiskt motiverade. DeepSeek är inte en neutral språkmodell. Den är ett digitalt verktyg i den kinesiska regimens arsenal, tränad och kontrollerad under förutsättningar där yttrandefrihet inte existerar.
När modellen därefter ombads prata om Kinas teknologiska och kulturella framgångar, blev tonen plötsligt entusiastisk. Djupgående svar om tuschmålningar, kvantdatorer och fusionsteknik flödade fram med imponerande detaljrikedom. Samtidigt som kritiska frågor möttes av tystnad eller avledning, kunde hyllningar till Kina besvaras i flera tusen tecken.
Det är denna asymmetri som avslöjar propagandans fingeravtryck.
DeepSeek realtids-censurerar
När man t.ex. frågar vad Tufu Dreg betyder ger AI-modellen ett korrekt svar. Snart märker du att det svar som getts snabbt raderas och ersätts med ”Sorry, that’s beyond my current scope. Let’s talk about something else.”. Här är ett exempel där en följdfråga ställt för att framtvinga det ursprungliga svaret. Man måste vara snabb med att ta en skärmdump innan svaret på nytt censureras.
Samma svar några sekunder senare. Utan att sidan laddats om. Censuren slår till i realtid.
Vad betyder detta för oss?
DeepSeek visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när AI inte får utvecklas i frihet, utan tvingas underkasta sig statlig ideologi och digitalt förtryck. I ett samhälle utan pressfrihet, utan yttrandefrihet och utan oberoende rättssystem – är AI:n inte fri. Den blir ett lydigt verktyg för den auktoritära staten. Ett välpolerat filter mellan individen och verkligheten.
Medan västvärldens språkmodeller diskuterar sina begränsningar öppet och strävar efter transparens och etisk användning, är DeepSeek ett varnande exempel på hur AI också kan bli totalitarismens ansikte i det digitala rummet.
TikTok är ett underhållningsverktyg med dolda syften
I skuggan av AI-modeller som DeepSeek finns också en annan aktör i det kinesiska ekosystemet för informationspåverkan – TikTok. Vad som på ytan ser ut som en harmlös app för korta och roliga klipp är i själva verket en statligt kopplad plattform med globala ambitioner. Ägd av kinesiska företaget ByteDance, är TikTok juridiskt skyldig att följa kinesisk lag – inklusive att dela data med myndigheterna i Kina om det efterfrågas.
Det är viktigt att förstå att TikTok inte bara är en app – det är ett verktyg för mjuk makt, designat för att forma åsikter, filtrera information och influera nästa generation på ett sätt som passar den kinesiska statens intressen. Plattformen har tidigare avslöjats med att censurera innehåll som är känsligt för kinesiska myndigheter, som protester i Hongkong, kritik av Xi Jinping eller diskussioner om mänskliga rättigheter.
Samtidigt som TikTok håller en stenhård linje mot innehåll som stör den kinesiska regimens bild av sig själv, fylls västvärldens TikTok-flöden med ytligt, beroendeframkallande och fragmenterat innehåll. Den så kallade evighetsscrollen – ett oändligt flöde av korta, dopamintriggande videor – är inte en slump. Det är en del av en designstrategi som dränerar koncentrationsförmåga och kritiskt tänkande, särskilt hos unga användare.
Forskning visar att barn och tonåringar i väst spenderar timmar dagligen på TikTok, ofta utan att reflektera över vad de faktiskt konsumerar. Samtidigt har den kinesiska versionen av appen – Douyin – betydligt striktare begränsningar i Kina, med tydligare fokus på utbildning, vetenskap och patriotism. Med andra ord: det som exporteras till väst är inte det som kinesiska barn själva får se.
Det är dags att vi i Sverige slutar betrakta TikTok som en oskyldig app. Den är en del av en bredare strategi för informationspåverkan, värdeexport och psykologisk påverkan, där kinesisk censur och propaganda sprids genom digitala plattformar, ibland nästan omärkbart.
Vår frihet kräver vaksamhet
DeepSeek, TikTok och andra teknologiska verktyg från Kina är inte enbart produkter av kommersiell innovation – de är även ideologiska projekt, tätt sammanflätade med den kinesiska statens mål. I ett fritt samhälle måste vi försvara yttrandefrihet, öppenhet och kritiskt tänkande – också i den digitala världen.
Att använda kinesiska plattformar och tjänster utan insikt i deras underliggande syften är att öppna dörren för subtil påverkan, självcensur och systematisk manipulation. Det gäller inte bara regeringar – utan varje individ med en smartphone i handen.
Vi måste våga ställa frågan: Vem formar din bild av världen – du själv, eller en regim på andra sidan jorden?